Bin till nytta och nöje

Idag har vi kupor vid Bergshamra norrastrand nära kafé Sjöstugan

och vid Ulriksdalsparken nära Rappne Handelsträdgård.

bi 4a

DSC08897a.jpg

DROTTNINGEN är den enda individ som är fullständigt könsutvecklad i bisamhället. En bra drottning sägs kunna lägga upp till 2000 ägg per dygn. Med hjälp av doftämnen styr drottningen livet i samhället, och när arbetsbina putsar, matar och vårdar henne förs doftämnen över till bina och sprids vidare i samhället.

DSC_7269a

Drottningen kan para sig med cirka 30 drönare och då upptas hannarnas sädesvätska i en särskild blåsformig avdelning av honans könsorgan. Denna sädesbehållare står i förbindelse med äggledaren på ett sådant sätt att drottningen vid äggläggningen kan kontrollera om ägget ska befruktas eller inte. Ur obefruktade ägg utvecklas drönare.

Parningen äger alltid rum uppe i luften på uppvindar. Man vet att hannarna från flera bigårdar inom ett bestämt område flyger ut för att möta en drottning. På långt håll kan drottningen lukta sig till de dofter som hannarna avger för att locka henne till sig, och hannarna kan – så snart drottningen är nära mötesplatsen – lukta sig till de doftämnen hon avsöndrar för att underrätta dem om sin ankomst.

Drottningscell

DSC01774a

Yngelram

DSC01763

ARBETSBINA är också honor, men p.g.a. av en mindre näringsrik föda under uppväxten är deras könsorgan inte fullt utvecklade. Nyfödda ungbin saknar flygförmåga och först efter ca 3 veckor är t.ex. giftkörteln fullt utvecklad. I huvudsak kan man dela in biets liv i två perioder:

  1. Inomhusarbete med t.ex. cellputsning, matning av larver, packning av pollen, vaxbygge, renhållning av kupan, mottagning och behandling av nektar, värmereglering av samhället och vakttjänst vid flustret.
  2. Utomhustjänst med uppgift att samla in bl.a. nektar, pollen, vatten och propolis.

Binas arbetsuppgifter är delvis beroende på åldern, men flexibiliteten är ganska stor mellan de olika uppgifterna. Detta möjliggör en anpassning till de behov, som samhället för tillfället har. På sommaren lever ett arbetsbi i 5–6 veckor. De arbetsbin, som föds på eftersommaren och hösten överlever vintern tillsammans med drottningen.

DRÖNARE är namnet på den hanliga individen i bisamhället. Drönaren saknar gadd och har inga möjligheter att försvara sig. Hans huvuduppgift är att säkerställa ungdrottningarnas parning. De drönare som lyckas para sig med en drottning får dessvärre plikta med sitt liv. Könsorganet fastnar i drottningen och slits av från drönarens bakkropp. Drönarna har en ofattbar förmåga att med hjälp av doftämnen spåra upp brunstiga drottningar på flera kilometers avstånd. På hösten motar arbetsbina ut alla kvarvarande drönare ur kupan. Lite oförtjänt beskylls ibland drönarna för att inte göra någon annan nytta. Emellertid visar det sig att de deltar aktivt i både honungsbehandling och värmereglering. Genom att sprida ett speciellt doftämne bidrar drönaren också till harmonin i samhället.

Bisamhällets uppbyggnad

Ett bisamhälle kan bestå av 60 000–80 000 individer, som samverkar på ett fantastiskt sätt för hela samhällets expansion och fortlevnad. Grunden i uppbyggnaden är vaxkakorna, som är sammansatta av sexkantiga celler på ett sätt som ger största möjliga utrymme i förhållande till mängden använt material.

Cellerna byggs i olika storlekar beroende på dess användningsområde. Störst är de celler vari det skall matas upp nya drottningar – drottningceller. Drönarcellerna är också betydligt större än arbetsbicellerna.

Drottningen börjar lägga ägg i mitten av samhället, där det är varmast. Efter hand utvidgas detta cirkelformade område med flera ägg.

IMG_0129

Från ägg till färdigt bi

Biet är en insekt och genomgår därför utvecklingsstadierna: ägg, larv, puppa, färdig insekt.

DSC01783a

Svärmdrifter
Vad händer och varför? När ett bisamhälle svärmar ger sig den gamla drottningen iväg tillsammans med ett stort antal arbetsbin.
Svärmning är binas sätt att föröka sig.
Utlösande faktorer kan t ex. vara att:
– Drottningen upplevs som gammal och förbrukad av bina.
– Samhället har för litet utrymme.
Båda dessa tillstånd får sin lösning genom svärmningen.

Tecken på svärmning?
Flera drottningceller med ägg, larver eller puppor i samhället är ett säkert tecken på förberedelser för svärmning.
Drottningen kan också vara nedbantad och smalare än tidigare.

IMG_0131

Sjukdomar

Jordbruksverket är högsta ansvariga myndighet för tillsyn av bin och utfärdar regler och bestämmelser för hur tillsynen skall ske.

Varroakvalstret (Varroa destructor), är en parasit som lever på honungsbin. Den vuxna honan är rödbrun och mäter c:a 1,2 × 1,7 mm. Kvalstret, som lever av binas blodvätska (hemolymfa), angriper både vuxna bin och biyngel.
Varroa kan bara föröka sig på biyngel. Kvalsterhonorna går ned i yngelcellerna innan bina täcker dem med vaxlock.

DSC_7249a

Skador
Typiska symptom på varroaangrepp är bin med deformerade och outvecklade vingar samt förkrympta bakkroppar. Både täckt och öppet yngel kan i hårt angripna samhällen också vara skadat eller dött. Bisamhället måste vara kraftigt angripet innan biodlaren enkelt kan se några symptom. När väl skador är synliga kan samhället dö snabbt.

DSC_7262a

Bikupans delar

En bikupa består i stora drag av en botten med en ingång – ett fluster. På botten ställs de lådor i vilka ramarna med vaxbygget hänger. Efter hand som  samhället växer staplar biodlaren på flera lådor (därav namnet uppstaplingskupa).

DSC01782a

Bistick

Ibland händer det att man får bi stick. Biets gadd med vidhängande giftblåsa sitter då kvar på stickstället och gift pumpas in under en tid. Försök att genast ta bort gadden med nageln, för att minska mängden gift som kommer in.

Mia och Åke

1 tanke kring ”Bin till nytta och nöje

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.